I morse när vi kom till bygget såg det ut så här.Köldgrader i natt, men en underbart vacker dag var att vänta.
En spegelblank Vattudal.
En spegelblank Vattudal.
vackra vädret. Men att tro att ett sånt här stort projekt ska gå som hejsan-svejsan alla dagar är en overklighet.
lill-taket. Ojojoj, detta är en bedrift ska Ni veta. Det var värre att ta sig ner, men min höjdrädsla håller så sakteliga på att avta :).
Jens tyckte jag såg ut som Hedvigs kompis ugglan Helge (från A till Ö).
Tack för den passningen!
Utsikten är i alla fall fin där over the roof-top.
Så här ser det ut från entrésidan just nu. Vi grejar en massa, men det är nästan inget som syns. Nu är det foder för en del kvarstående fönster, knutarna och en del rensågning kvar innan vi nått vårt höstmål: Att få huset tätt! Sedan kommer vintern, och vi ligger lågt och gör det vi kan inomhus.
Fika gör att inspirationen kommer när man tappat sugen. Fika förbrödrar och försystrar.
Fika är en räddare i nöden.
Alla blommorna är avgnassade.
Jag upptäckte det i går och gav upp min stämma:
-Vad är det som har hänt?
Maken trodde minst att jag såg ett fönster som var krossat på huset. Jag kunde riktigt se hur hjärnan gick som ett flipperspel på honom innan jag äntligen fick ur mig att det var Kärleksörten som var uppäten.
-Jaha...men var det bara en BLOMBUBBLA ( egentligen sa han något annat efter blom... men jag tycker det är så okultiverat med svordomar ; ) du menade!!!
................................
Så kan det vara!
På återseende önskar vi på Vårans.