måndag 26 juli 2010

Att vara nybyggare är minsann inte alltid en ljuv romantisk dröm.

Jag har fått en önskan av mellanM som befinner sig på Alnö, att visa den gröna färgen vi tänkt oss. Inga fönsterfoder är ännu klara, så Du Tildi (och Ni andra) får tills vidare nöja Er med en liten smyg. En skogsgrön färg är det i alla fall vi tänkt oss.

Apropå inte alltid en ljuv romantisk dröm...på Vårans har det varit lite bluesfeeling idag. Inte av den direkt gemytliga sorten, utan blues med regn och dimma och trögt att arbeta.
Men min vana trogen, så finns det alltid med fika som en livlina.
-Nu kör vi en vända så tar vi en kopp kaffe sen!!! är mina peppande tillrop till maken och mig själv.

Det känns skönt nu att taket är tätt, och att vi har burit in material som inte mår bra av alla regnskurar vi blivit bjudna på i sommar. Isoleringen kom in förra veckan.

Och idag har vi burit gipsskivor på livet. De är både tunga och ömtåliga, så det tog sina timmar...pust!
Det känns minsann i hela kroppen nu, kan jag säga. Jag visste inte att jag hade så många muskler som legat i vila. Jag får se om jag kan pallra mig upp ur sängen i morgonbitti för att ta itu med vidare arbete.
Med hopp om återseende ;) & en solig dag i morgon!

2 kommentarer:

  1. Åååh men Gilla!! Det blir ju så himla snyggt!! Vad mycket fina fönster mot den vackra vattudalen helt otroligt.Kraaam Katta

    SvaraRadera
  2. Ja att gipsskivor är ömtåliga vet jag. Vi bygger om garaget och jag släppte en skiva lite för snabbt... hmmm maken läxade upp mig rejält.

    Mer regn lär nog komma så det är tur att ni använt musklerna.

    SvaraRadera